Inte ett enda moln kom emellan mig och min Frälsare på sex månader. Varje gång jag fick ett lämpligt tillfälle vittnade jag, och blev mycket välsignad. Ibland vilade Herrens Ande över mig med en sådan kraft att min styrka vek ifrån mig. Detta var prövande för några som hade lämnat de formella samfunden och man kom ofta med kommentarer som gjorde mig mycket ledsen. Många kunde inte tro att man kunde bli så överväldigad av Guds Ande, att man förlorade all sin styrka. Min situation var mycket smärtsam. Jag började resonera med mig själv, om jag inte hade rätt att hålla inne med mitt vittnesbörd på möten och på så sätt lägga band på mina känslor, när det fanns ett sådant motstånd bland dem som var äldre och mer erfarna än jag.