Somliga predikanter låter sig lätt ledas bort från sitt uppdrag. De blir modlösa eller familjeband drar dem bort och de låter ett växande intresse dö bort av brist på uppmärksamhet. Den förlust som saken lider genom detta, går knappast att göra en uppskattning av. När verksamhet pågår för att förkunna sanningen, måste den predikant som leder den, känna som sitt ansvar att med trohet utföra sin del för att främja arbetet. Om hans uppdrag förefaller att bli utan resultat, bör han under allvarlig bön försöka komma underfund med om hans arbete är sådant som det borde vara. Han bör ödmjuka sin själ inför Gud i självrannsakan och i tro klänga sig fast vid de gudomliga löftena och i ödmjukhet fortsätta sina ansträngningar, tills han är förvissad om att han trofast har fullfört sin plikt och gjort allt som står i hans makt för att uppnå det resultat som önskas.