Medan Mose tog emot Guds lag uppe på berget, upplyste Herren honom om Israels upproriska synder och bad honom att låta folket gå, så att Gud kunde utplåna det. Men Mose gick i förbön till Gud för folket. Även om Mose var den ödmjukaste man som någonsin har levt, stod ändå det folks intressen på spel, som Gud hade satt Mose att leda. Därför lämnade han sin naturliga blyghet och gick med en enastående envishet och förunderlig frimodighet i förbön inför Gud för Israel. Han ville inte ge sitt samtycke till att Gud skulle ödelägga Sitt folk, även om Gud hade lovat att Han genom deras utplåning (298) skulle upphöja Mose och resa upp ett bättre folk än Israel.