Vår tillväxt i nåden, vår glädje, vår brukbarhet, allt är avhängigt vår förening med Kristus. Det är i gemenskapen med Honom, var dag, var timme, som vi, genom att förbli i Honom, skall växa till i nåd. Han är inte endast vår tros upphov, utan också vår tros fullbordare. Det är Kristus först och sist och alltid. Han skall vara hos oss, fast inte endast vid början och slutet på vår vandringsväg, utan vid varje steg på vägen. . . .