De blev överbevisade om, att deras åsikter angående avsikten med Kristi ankomst och det sätt, varpå han skulle komma, inte stod i harmoni med profetiorna. Men denna överbevisning åstadkom ingen tro hos dem. De var ovilliga till att förkasta de teorier, som hade smickrat deras äregirighet och som hade fört dem att med stolthet pråla med sin kommande konungs rikedom och härlighet. De var ovilliga att erkänna, att de hade missförstått de skrifter, som de hade förklarat för andra. Sanningen var inte i harmoni med deras önskningar. Den ene efter den andre av rabbinerna ställde denna fråga: På vad sätt har denne yngling erhållit en sådan stor kunskap, eftersom han inte är lärd? Stolthet och egennytta föranledde dem att förkasta det ljus, som strömmade ned från himmelen. |