Pilatus kände en önskan om att lära känna sanningen. Hans sinne var förvirrat. Han tog ivrigt emot Frälsarens ord. Hans sinne påverkades av en stark längtan efter att få veta vad sanningen verkligen var och hur han skulle kunna få kännedom om den. "Vad är sanning?", frågade han. Men han väntade inte på något svar. Oväsendet utanför kallade honom tillbaka till stundens angelägenheter. Prästerna krävde omedelbart handlande. Han gick ut till judarna och förklarade med eftertryck: "Jag finner honom icke skyldig till något brott."