Hur ovillig var inte Lot att lyda ängeln och gå så långt bort som möjligt från Sodom, som valts ut till fullständig ödeläggelse! Han litade inte på Gud och bad att få stanna. Livet i den onda staden hade försvagat hans tro och tillit till Herrens rättfärdighet. Han ursäktade sig med att han inte kunde göra det som begärdes av honom. Annars skulle någon olycka drabba honom och han skulle dö. Änglar sändes på ett särskilt missionsuppdrag för att rädda Lot och hans familjs liv, men Lot hade så länge varit omgiven av fördärvliga inflytanden, att hans sinnen avtrubbats, så att han inte kunde skilja mellan Guds gärningar och Hans avsikter. Han kunde inte överlämna sig i Guds händer och utföra Hans befallningar. Han bad hela tiden för sig själv och denna otro kostade honom hans hustrus liv. Hon såg sig om i riktning mot Sodom och medan hon klagade över Guds handlingssätt, förvandlades hon till en saltstod, så att hon skulle kunna stå som varnande exempel för alla dem, som ignorerar himlens särskilda nådegåvor och försyn. (112) Efter detta fruktansvärda straff, vågade inte längre Lot dröja på vägen, utan flydde upp i bergen, enligt änglarnas anvisning. Hans döttrars syndiga uppförande sedan de hade lämnat Sodom, var följden av deras onda umgänge medan de vistades där. Känslan för vad som var rätt och fel hade omtöcknats i deras sinnen och synd uppfattades av dem inte som synd.