Trofasta människor som varit lydiga mot Guds Andes ledning och undervisningen i hans ord, skulle förkunna denna varning för världen. Det var de som gav akt på ”det profetiska ordet”, det ”ljus som lyser i en dyster vildmark, till dess att dagen gryr, och morgonstjärnan går upp”. De hade sökt mer efter Guds kunskap än efter dolda skatter. De ansåg nämligen att det var ”bättre att förvärva henne än att förvärva silver, och den vinning hon giver är bättre än guld.” Herren uppenbarade sitt rikes storhet för dem. ”HERREN umgås förtroligt med dem som fruktar honom, sitt förbund gör han känt för dem.” (2 Petr 1:19; Ords 3:14; Ps 25:14)