Hovmannen hade ändå en viss grad av tro, eftersom han hade kommit för att be om det som han betraktade som den dyrbaraste av alla välgärningar. Jesus hade en större gåva att ge honom. Han ville inte bara bota barnet utan också låta denne ämbetsman vid hovet få del av frälsningens välsignelser. Därmed ville han tända ett ljus i Kapernaum, som snart skulle bli Jesu eget verksamhetsområde. Men ämbetsmannen måste känna sitt eget behov, innan han kunde känna något behov av Jesu nåd. I det avseendet liknade han många av sitt eget folk. De intresserade sig för Jesus enbart av själviska motiv. De hoppades kunna dra några särskilda fördelar genom hans makt. De gjorde sig därför beroende av de tillfälliga fördelar som gavs dem. Men de visste ingenting om sin andliga sjukdom och insåg inte sitt behov av gudomlig nåd.