Guds Söner och Döttrar kapitel 85. Från sida 91ren sida tillbaka

25. Mars - Då Petrus blev sållad, förde det till hans Omvändelse

(91)"Simon, Simon, se, Satan har begärt att få sålla er som vete. Men jag har bett för dig att din tro inte skall bli om intet. Och när du en gång har omvänt dig, så styrk dina bröder." Lukasevangeliet 22:31-32. rätt

(91) Grunden till, att så många av Kristi bekännande lärjungar faller för allvarliga frestelser, är den, att de inte känner sig själva tillräckligt väl. Det var därför, som Petrus blev så grundligt frestad av fienden. Om vi insåge vår egen svaghet, skulle vi förstå vårt enorma hjälpbehov. Då skulle vi ödmjuka oss under Guds väldiga hand. Vi skulle klänga fast våra hjälplösa själar vid Kristus och byta ut vår okunskap mot Hans visdom och vår skröplighet mot Hans städsevarande kraft. Petrus föll, därför att han inte kände till sin egen svaghet. Han trodde sig vara stark. . . . rätt

(91) Om Petrus hade vandrat ödmjukt med Gud och dolt sitt eget jag i Kristus; om han allvarligt hade sökt gudomlig hjälp; om han hade varit mindre självsäker; om han hade tagit emot Herrens undervisning och dragit nytta av den, skulle han ha vakat och bett. ... Om han nogsamt hade rannsakat sig själv, skulle Herren ha gett honom gudomlig hjälp, och Satan skulle inte ha haft något att fresta honom med. ... Det finns ingen makt i hela Satans här, som kan avväpna den själ, som i barnslig tillit förtröstar på den visdom, som kommer från Gud. rätt

(91) Kristi beständiga omsorg om Petrus orsakade hans återupprättelse. Satan kunde intet uträtta mot Kristi allsmäktiga medling. Och den bön, som Kristus bad för Petrus, ber Han för alla, som är ödmjuka och helhjärtat ångrar sig. ... Petrus syndade mot ljuset och visdomen, mot stora och upphöjda förmåner. Det var självtillit, som vållade hans fall, och det är samma onda, som nu verkar i människors hjärtan. Det kan vara vår avsikt, att vara rättsinniga och handla riktigt, men helt säkert kommer vi att fela, om vi inte ständigt lär oss i Kristi skola. Vi är endast trygga, när vi i ödmjukhet vandrar med Gud. rätt

nästa kapitel