Sinne, Karaktär och Personlighet kapitel 26. Från sida 240ren sida tillbaka

Broderskärlek

(240)Kärlek till andra bringar Glädje – Jag skulle vilja säga till mina bröder överallt: Vårda Kristi kärlek! Den bör springa fram från den kristnes själ som strömmar i öknen, förfriska och försköna, och föra glädje och frid in i hans eget liv och i andras liv. – Vittnesbörd för Församlingen, Band 5, sidan 565 (1889). rätt

(240) Exempel på osjälvisk Kärlek går inte att stå emot – Ju mer vi liknar vår Frälsare till karaktären, desto större kommer vår kärlek att vara mot dem som han dog för. Kristna som visar en anda av osjälvisk kärlek mot varandra bär ett vittnesbörd för Kristus, som icke-troende varken kan förneka eller motstå. Det är omöjligt att värdera kraften i ett sådant föredöme. Inget kommer så framgångsrikt att övervinna Satans och hans agenters bedrägeri och inget kommer att bygga upp Frälsarens rike så, som Kristi kärlek när den manifesteras hos församlingens medlemmar. – Vittnesbörd för Församlingen, Band 5, sidorna 167-168 (1882). rätt

(240) Självet ställer Kärleken i Skuggan – Kärlek är en aktiv princip. Den håller alltid andra människors bästa inför våra ögon, och håller oss på så sätt tillbaka från tanklösa handlingar så att vi inte misslyckas med vårt mål, att vinna själar för Kristus. Kärlek söker inte sitt eget. Den kommer inte att få människor att söka egen bekvämlighet eller att tillfredsställa det egna jaget. Det är den respekt vi ger till det egna jaget som så ofta hindrar kärleken att växa. – Vittnesbörd för Församlingen, Band 5, sidan 124 (1882). rätt

(241) Kärleken får Ödmjukheten att spira – Kärleken är inte skrytsam. Den är en ödmjuk drivkraft. Den får aldrig en människa att skryta och upphöja sig själv. Kärlek till Gud och våra medmänniskor kommer inte att visa sig i obetänksamma handlingar eller få oss att vara dryga, kritiska eller diktatoriska. Kärleken är inte uppblåst. Det hjärta där kärleken regerar i kommer att ledas till ett milt, vänligt och medkännande beteende mot andra, vare sig vi gillar dem eller inte, oavsett om de respekterar oss eller behandlar oss illa. – Vittnesbörd för Församlingen, Band 5, sidorna 123-124 (1882). rätt

(241) Verklig Kärlek dämpar Jaget – Hängivenheten, som Gud fordrar, visar sig i icke låtsad kärlek till själarna, som Kristus gav Sitt liv för. När Kristus bor i hjärtat, framgår det genom kärleken, som Han ålägger Sina lärjungar att visa. Hans sanna barn sätter andra framför sig själva. De eftersträvar inte främsta rangen någon gång någon stans, ty de betraktar inte sina talanger som överlägsna sina bröders. När det här har förverkligats, märks det på uppenbarandet av den kärlek, som Kristus visade för människors själar – osjälvisk, icke låtsad kärlek, som satte andras välgång före den egna. – Manuskript 121, 1899. rätt

(241) Kärleken förvandlar Karaktären – Framställ Jesu kärlek för dem, som inte känner till sanningen, så kommer den att likt en surdeg verka karaktärens förvandling. – Vittnesbörd för Församlingen, Band 8, sidan 60 (1904). rätt

(241) Självisk Kärlek – Gud vill, att Hans barn skall inse nödvändigheten av, att de måste visa sin tillgivenhet för dem i störst behov därav, för att förhärliga Honom... Ingen själviskhet i form av blick, ord, eller handling skall visas, när man bemöter dem, som delar ens dyrbara tro, ... oavsett om de är anspråkslösa, rika eller fattiga. Den kärlek, som endast riktar vänliga ord till några få, medan andra behandlas med kyla och nonchalans, är inte kärlek, utan själviskhet. Den betyder inget gott alls för själar, eller Guds förhärligande. Vår kärlek skall inte reserveras för några speciella, till andras försummelse. Öppna flaskan, så kommer väldoften att fylla huset. – Manuskript 17, 1899. (Our High Calling, sidan 231.) rätt

(242) Förmågor ersätter inte Kärlek – Prat, skenhelighet och självgodhet finns det gott om, men detta kommer aldrig att vinna själar till Kristus. En ren, helig kärlek, som den som kom till synes i Kristi livsgärning, är som en helig doft. Den fyller hela huset, liksom den väldoftande nardusoljan i Marias uppbrutna flaska. Vältalighet, kunskap i Guds ord och ovanliga förmågor är alla dyrbara gåvor när de kombineras med kärlek. Men enbart skicklighet eller enbart de utvalda förmågorna kan inte ersätta kärlek. – Vittnesbörd för Församlingen, Band 6, sidan 84 (1900). rätt

(242) Givmildhet ett Bevis på Kärlek – Beviset för vår kärlek framgår av en Kristuslik anda, en villighet, att dela med oss av det goda, som Gud har gett oss, en oförbehållsamhet, att utöva självförnekelse och självuppoffring, för att bidra till Guds saks gynnande och för att mildra människors lidande. Vi bör aldrig förbise den, som önskar att vi delar med oss av vårt överflöd. Vi visar, att vi har gått från döden till livet, när vi troget förmedlar Guds nåd. Gud har gett oss Sitt goda; Han har gett oss Sitt ord på, att om vi är trogna förvaltare, kommer vi att i himmelen spara ihop till en skatt, som aldrig går om intet. – The Review and Herald, den 15. Maj, 1900. rätt

(242) Äkta Kärlek ett Tecken på Lärjungaskap – Även om vi har en storslagen bekännelse, är vi ändå inte Kristi sanna efterföljare, om våra sinnen inte är uppfyllda av kärlek till Gud och medmänniskorna. Även om vi hade en aldrig så stor tro och makt att göra underverk, skulle denna tro, om den saknade kärlek, vara utan värde. Man kan visa stor frikostighet, men om man av andra bevekelsegrunder än sann kärlek gav bort allt vad man ägde till de fattiga, skulle det inte ge oss någon som helst fördel inför Gud. Även om vi hade en verksamhetsiver och en trofasthet, som gjorde att vi inte ens ryggade tillbaka för martyrdöden, skulle vi ändå av Gud betraktas som bedragna svärmare eller ärelystna hycklare, om inte kärleken vore dess motiv. – Löftestiden, sidan 299 (1911). rätt

(243) Ett Hjärta, vari Kärleken härskar – Det hjärta som behärskas av kärlek kommer inte att vara fyllt av häftighet och hämndbegär, av kränkningar som stolthet och egenkärlek skulle betrakta som outhärdliga. Kärlek är inte misstänksam, utan har alltid den allra bästa förklaringen till andras motiv och handlingar. – Vittnesbörd för Församlingen, Band 5, sidorna 168-169 (1882). rätt

(243) Aktiviteten i Satans här, den fara som omger människosjälen, efterfrågar varje arbetares krafter. Men inget tvång skall användas. Människors fördärv skall vi möta med Guds kärlek, tålamod och långmodighet. – Vittnesbörd för Församlingen, Band 6, sidan 237 (1900). rätt

(243) Egenheter rättas till – När människor får ta del av gudomlig natur, kommer Kristi kärlek att vara en bestående princip i själen och jaget och dess egenheter kommer inte att kunna märkas. – Vittnesbörd för Församlingen, Band 6, sidan 52 (1900). rätt

(243) Bara Kristi Kärlek botar – Det är bara Jesu kärlek som kan bota. Bara den som har en sådan kärlek inom sig, precis som saven i trädet eller blodet i kroppen, kan förnya det inte hos en sårad människa. – Vägen till Mognad, sidan 130 (1903). rätt

(243) Bereder en på varje Eventualitet – Var och en som i sanning älskar Gud, får Kristi Ande och en innerlig kärlek till sina trossyskon. Ju närmare en människa är förenad med Gud och ju mer Kristus-centrerade hennes känslor är, desto mindre oroar hon sig för motgångar och prövningar. – Vittnesbörd för Församlingen, Band 5, sidorna 483-484 (1889). rätt

(244) Brödraskapet bevaras aldrig genom Kompromiss – De, som älskar Jesus och själarna, för vilka Han har dött, håller sig till det, som leder till frid. Men de måste akta sig för, att de i sin iver för, att förhindra oenighet, ger upp sanningen och i värnet mot splittring offrar principer. Äkta sammanhållning går aldrig att upprätthålla, genom att kompromissa bort principer. När den kristne blir allt mera lik Kristus och blir ren i ande och handling, förnimmer han ormens gift. En andligt livaktig kristenhet väcker olydnadens barns motstånd... Friden och samklangen, som uppnås genom ömsesidiga eftergifter, för att undvika alla meningsskiljaktigheter, är inte värda namnet. När det gäller känslomässiga frågor mellan människor, är eftergifter någon gång på sin plats; men aldrig bör minsta beståndsdel av principer offras, för att säkra harmoni. – The Review and Herald, den 16. januari, 1900. rätt

(244) Gudomlig Kärlek opartisk – Kristus anlände till denna jord med ett budskap om nåd och förlåtelse. Han lade grunden till en tro, varigenom jude och hedning, svart och vit, fri och träl, är sammanbundna i ett gemensamt brödraskap, och erkänns som jämbördiga i Guds ögon. Frälsaren hyser oändlig kärlek till varje människa. I var och en ser han möjlighet till förbättring. Med gudomlig kraft och hopp hälsar han dem, för vilka han gett sitt liv. – Vittnesbörd för Församlingen, Band 7, sidan 225 (1902). rätt

(244) Låter Gud omfamna det mänskliga Brödraskapet – Helgad, inbördes kärlek är okränkbar, helig. Inom detta verk bevarar kristen, inbördes kärlek – mycket högre upphöjd, mera beständig, mera artig, mera osjälvisk, än vi är vana vid – kristen ömhet, kristen välvilja och hövlighet samt låter Gud omfamna det mänskliga brödraskapet, varvid vi erkänner den värdighet, som Gud har klätt människans rättigheter med. Denna värdighet måste kristna alltid vårda, för att hedra och ära Gud. – Brev 10, 1897 (SDA Bibelkommentar, Band 5, sidorna 1140-1141.) rätt

(245) Ens Kärlek till Själar är ett Mått på ens Kärlek till Gud – Den kärlek, som Kristus visade genom Sitt självförnekande och självuppoffrande leverne, skall framgå av Hans efterföljares leverne. Vi uppmanas, ”att själv{a} leva så som han levde.” {Första Johannesbrevet 2:6.} ... Det är vår förmån, att stå badande i himmelens ljus. Det var på det viset Henok vandrade med Gud. Det var inte enklare för Henok, att leva ett rättfärdigt liv, än det är för oss i nutiden. Världen i hans dagar var lika fientlig mot tillväxt i nåd och helighet som den är i våra... Vi lever mitt uppe i de sista dagarnas faror, och vi måste ta emot vår kraft från samma källa. Vi måste vandra med Gud... rätt

(245) Gud uppmanar Er till, att lägga ned varje uns av kraft i arbetet. Ni kommer att måsta avlägga räkenskap för det goda, som Ni kunde ha uträttat, om Ni hade intagit rätt hållning. Det är på tiden, att Ni blir Kristi och de himmelska änglarnas medarbetare. Tänker Ni vakna? Ibland Er finns det själar, som behöver hjälp. Har Ni känt en börda för, att ta dem till korset? Tänk på, att exakt den mängd kärlek Ni hyser till Gud, kommer Ni att visa Era bröder, och själar utanför Kristus – förlorade, maktlösa själar. – The Review and Herald, den 9. januari, 1900. rätt

(245) Kristi Målsättning är fulländad Kärlek inom Församlingen – Jesus kunde ha sänt klara ljusstrålar över vetenskapens djupaste mysterier, men Han slösade inte bort ett ögonblick från utlärandet av frälsningens kunskap på detta. Han ägnade all Sin tid, Sitt kunnande, Sina förmågor, själva Sitt liv åt, att garantera människornas själars frälsning. O vilken kärlek, vilken makalös kärlek! rätt

(245) Jämför så våra tama, livlösa, halvt paralyserade ansträngningar med Herren Jesu verksamhet. Lyssna till Hans ord, till Hans bön till Fadern: ”Jag har gjort ditt namn känt för dem, och jag skall göra det känt, för att den kärlek som du har älskat mig med skall vara i dem och jag i dem’” (Johannesevangeliet 17:26). Vilket språk är inte detta! Hur djupt, hur brett, hur fullständigt! Herren Jesus önskar, att Han skall få utbreda Sin kärlek genom varje lem i kroppen, Sin församling, för att livskraften hos denna kärlek skall få cirkulera genom varje del av kroppen och bo kvar i oss, liksom den bor kvar i Honom. Då kan Herren älska den fallna människan så, som Han älskar Sin egen Son; och Han tillkännager, att Han inte tänker nöja Sig med något mindre å våra vägnar. – Manuskript 11, 1892. rätt

nästa kapitel