Tron jag lever av kapitel 152. Från sida 158 | ren sida tillbaka |
(158)"Lär oss inse att våra dagar är räknade, så att vi får visa hjärtan." - Psaltaren 90:12. - rätt (158) Vår tid tilhör Gud. Varje ögonblick är Hans, och vi står under den högtidligaste förpliktelse, att använda den till Hans ära. För ingen annan gåva, som Han har skänkt, kommer Han att kräva en noggrannare räkenskap, än för vår tid. rätt (158) Tidens värde går helt enkelt inte att räkna ut. Kristus betraktade varje ögonblick som dyrbart, och det är så som vi bör betrakta det. Livet är för kort, för att förspillas. Vi har endast ett fåtal dagars prövotid, att förbereda oss för evigheten på. Vi har ingen tid att spilla, ingen tid att använda till själviska förlustelser, ingen tid till att flirta med synden. Det är nu, som vi skall forma karaktären för det framtida eviga livet. Det är nu, som vi skall bereda oss för den förundersökande domen. rätt (158) Människofamiljen har knappt nog börjat att leva, förrän de börjar att dö. . . . Den person, som betraktar tiden som sin arbetsdag, kommer att göra sig skickade för en himmelsk boning och för det eviga livet. Det var väl, att han blev född. Vi har uppmanats till, att inte slösa med tiden. Förspilld tid går nämligen ej att ersätta. Vi kan inte återkalla ett enda ögonblick. Den enda sätt, varpå vi kan klokt nyttja vår tid, är genom att få ut det mesta av den tid, som återstår, genom att vara medarbetare åt Gud i Hans stora återlösningsplan. . . . . rätt (158) Varje ögonblick är laddat med konsekvenser för evigheten. Vi skall stå som beredda människor, klara för utryckning varje ögonblick. Den möjlighet, som vi nu har till, att tala livets ord till behövande själar, återkommer aldrig. Gud kan säga till vederbörande: "i natt skall din själ utkrävas av dig" och på grund av vår försumlighet kommer de aldrig att vara redo. Lukasevangeliet 12:20. Hur skall vi då kunna avlägga vår räkenskap inför Gud på den stora domedagen? rätt |