Missionsverksamhet hemma och utomlands

(56)Granville, N. S. W., den 24. Juli, 1895.
Guds åker är världen. Jesus sade till Sina lärjungar: ”Men när den helige Ande kommer över er, skall ni få kraft och bli mina vittnen i Jerusalem, (57) och i hela Judeen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns.’” Han sade även, att ånger och förlåtelse för synder skulle förkunnas för alla folk i Hans namn, och detta inledningsvis i Jerusalem. Apg. 1:8; Luk. 24:47. Petrus sade till de troende: ”Ty er gäller löftet och era barn och alla dem som är långt borta, så många som Herren vår Gud kallar.’” Apg. 2:39. rätt

(57)Gud tillkännager: ”Jag skall plantera henne åt mig i landet. Jag skall visa förbarmande för henne som inte fått något förbarmande; och jag skall säga till dem som inte varit mitt folk: ’Du är mitt folk.’ Och de skall svara: ’Du är min Gud.’” Hos. 2:23 [delvis ur King James Version]. ”[H]an säger: Det är för lite för dig, då du är min tjänare, att endast upprätta Jakobs stammar och föra tillbaka de bevarade av Israel. Jag skall sätta dig till ett ljus för hednafolken, för att du skall bli min frälsning intill jordens yttersta gräns.” Jes. 49:6. rätt

(57)Gud har rikligen utgjutit Sin Helige Ande över de troende i Battle Creek. Hur har ni använt dessa välsignelser? Har ni gjort likadant som de, över vilka den Helige Ande föll på Pingstdagen? Då hände följande: ”De som nu hade skingrats gick omkring och predikade evangeliet.” rätt

(57)Apg. 8:4. Har denna frukt varit synlig i Battle Creek? Har församlingen lärt sig av Gud sin plikt, och hur de skall återge ljuset, som de har fått? rätt

(57)En bild av arbetet, som vi skall uträtta
”Då apostlarna i Jerusalem fick höra att Samarien hade tagit emot Guds ord, sände de dit Petrus och Johannes.” Vers 14. Guds Ande väntade på, att få upplysa själar och omvända dem till sanningen. rätt

(57)Lägg märke till, hur mycket arbete som lades ned på en enda person, en etiopier. ”En Herrens ängel talade till Filippus: ’Gå vid middagstiden ut på vägen som (58) leder från Jerusalem ner till Gaza. Den ligger öde.’ Och Filippus stod upp och gick. Och se, då kom en etiopisk hovman som var eunuck och hade uppsikt över skattkammaren hos den etiopiska drottningen Kandace. Han hade kommit till Jerusalem för att tillbe och var nu på väg tillbaka och satt i sin vagn och läste profeten Jesaja. rätt

(58)Då sade Anden till Filippus: ’Gå fram till vagnen och håll dig tätt intill den.’ Filippus skyndade fram, och när han hörde honom läsa profeten Jesaja frågade han: ’Förstår du vad du läser?’ Mannen svarade: ’Hur skulle jag kunna det, om inte någon vägleder mig?’ Och han bad Filippus stiga upp och sätta sig bredvid honom. . . . rätt

(58)Då tog Filippus till orda och började utifrån detta skriftställe predika evangeliet om Jesus för honom. När de nu färdades vägen fram, kom de till ett vatten, och hovmannen sade: ’Se, här finns vatten. Vad hindrar att jag blir döpt?’ Filippus sade till honom: ’Om du tror av hela ditt hjärta, kan det ske.’ Hovmannen svarade: ’Jag tror att Jesus Kristus är Guds Son.’ rätt

(58)Han befallde att vagnen skulle stanna, och både Filippus och hovmannen steg ner i vattnet och Filippus döpte honom. rätt

(58)När de hade stigit upp ur vattnet, ryckte Herrens Ande bort Filippus, och hovmannen såg honom inte mer men fortsatte glad sin resa. Filippus kom till Asdod och gick omkring och predikade evangeliet i alla städer, tills han nådde Cesarea.” Apg. 8:26-40. rätt

(58)Mötet mellan Filippus och den etiopiske hovmannen avbildar det verk, som Herren kallar Sitt folk till. Den etiopiske hovmannen föreställer en stor klass människor, som behöver missionärer likt Filippus – missionärer, som hör Guds röst och far dit Han sänder dem. Det finns de i världen, som läser Skrifterna, men som inte förstår deras innebörd. De män och kvinnor, som känner Gud, behövs för att Ordet skall kunna uttydas för dessa själar. rätt

(59)(59) Ett försummat arbete
I liknelsen om den barmhärtige samariten tittade prästen och leviten på den arme man, som blivit rånad och misshandlad. Dock föresvävade det dem aldrig att de borde hjälpa den som mest behövde hjälp, eftersom han var hjälplös och övergiven. Prästen och leviten står för många, många i Battle Creek. rätt

(59)Många själar skulle gå att frälsa, om fältet i Sydstaterna kunde få bara en liten del av de medel, som så frikostigt spenderas i Battle Creek för att göra saker och ting behagligare där. rätt

(59)Herrens arvedel har märkligt nog försummats, och Gud kommer att döma Sitt folk för detta. Stolthet och kärleken till överdåd tillfredsställs genom de samlade förmånerna, på samma gång som nya verksamhetsfält lämnas orörda. Gud tillrättavisar ledarna för deras partiskhet och själviska tillgrepp av Hans håvor. rätt

(59)En del har uträttats på det utländska missionsfältet, likaså på det inhemska; men på det hela taget har alltför många verksamhetsfält lämnats obearbetade. Verksamheten är alldeles för centraliserad. Insatserna i Battle Creek är vildvuxna, vilket betyder att andra verksamhetsfält berövas hjälpmedel och resurser, som de borde ha haft tillgång till. De allt mera krävande förberedelserna för uppförandet och utbyggandet av lokaler – som lockat och hållit kvar ett så stort antal personer i Battle Creek – stämmer inte med Guds plan, utan strider faktiskt mot den. rätt

(59)Man har hävdat att det förelegat stora fördelar med att ha så många inrättningar nära varandra, att de skulle bistå varandra och skulle underlätta för dem, som söker utbildning och arbete. Så har människors resonemang lytt. Ur mänsklig synvinkel uppnås många fördelar genom att tränga ihop så många ansvarsområden i Battle Creek; men vi behöver vidga våra planer. rätt

(60)(60) Dessa ansvarsområden borde delas upp på många flera, för att verksamheten skall kunna startas i städer, som borde komma i första hand. Byggnader borde uppföras och ansvarsområden förläggas till många platser, som nu berövas andlig vitalitet, för att ytterligare öka på överflödet i Battle Creek. Herren blir inte förhärligad genom denna styrning från dem i ledande ställning. ”Ty jorden skall bli full av kunskapen om HERRENS härlighet, så som vatten täcker havets djup.” ”Detta är evigt liv att de känner dig, den ende sanne Guden, och den du har sänt, Jesus Kristus.” Hab. 2:14; Joh. 17:3. rätt

(60)Hedningarnas frälsning har länge setts som något, som borde engagera de kristna, och det är inte mer än rätt att föra sanningen till deras mörka länder. Men missionsarbete på hemmaplan är lika behövligt. Hedningarna står utanför våra portar. Avguderiets okunskap kastar en skugga kring våra egna hem. Visst uträttas det en del för de färgade, men egentligen nästan inget alls i jämförelse med vad andra får, som redan känner till sanningen. De sistnämnda har åtnjutit otaliga möjligheter, men har inte ens tillnärmelsevis uppskattat sina förmåner. Framställ Jesu kärlek för dem, som inte känner till sanningen, så kommer den att likt en surdeg verka karaktärens förvandling. rätt

(60)Hur mycket uträttar vi på verksamhetsfältet i Sydstaterna? Med största iver har jag spanat efter någon plan, som skulle sättas i verket för att gottgöra vår syndfulla försummelse därvidlag, men förslagen eller kungörelserna om att göra något lyser fortfarande med sin frånvaro. Måhända har någonting planerats, som jag är omedveten om. Jag hoppas att så är fallet, och prisar Herren för den händelse jag skulle ha rätt. Men trots att vår skyldighet i åratal blivit framställd för oss i de tydligaste ordalag, har ändå verksamhetsfältet i Sydstaterna bara rörts med fingertopparna. På nytt känner jag allvaret och måste påminna er om denna (61) förbisedda del av Herrens vingård. Saken har lyfts fram för mig gång på gång. Jag har blivit väckt mitt i natten, och hört denna befallning: Skriv det jag har berättat för dig, oavsett om man lyssnar på dig eller inte.

nästa kapitel