| Väckelse och reformation bland adventfolket kapitel 4. Från sida 8 | ren sida tillbaka |
(8)a) Gud har talat ,till oss genom sitt ord. Han har talat till oss genom sitt vittnesbörden till församlingen och genom de böcker, som ha bidragit till att klargöra för oss vår plikt och den ställning som vi nu skola intaga. De varningar, som genom lärdom på lärdom och bud på bud blivit oss givna, måste bliva beaktade. Vilken ursäkt kunna vi frambära, om vi låta dem bli obeaktade? " - Gospel workers, p. 308. Dien. d. Evangl., s.,273. rätt (8)b) Jag har av, Gud fått i uppdrag att säga eder; att ingen annan ljusstråle skall genom vittnesbörden falla på eder väg, förrän I gjort ett praktiskt bruk av det ljus, som redan är givit åt eder. Herren har omgivit eder med ljus, men I haven icke uppskattat det. I haven trampat därpå. Medan några ha föraktat ljuset, ha andra vårdslöst eller endast likgiltig följt det. Endast några få ha sina hjärtan föresatt sig att lyda det ljus, som Herren enligt sitt välbehag givit dem." - Vittnesb. s.20. rätt (8)c) Medan jag var i w., uppenbarade Herren sig för mig under natten och talade dyrbara ord för att uppmuntra mig i mitt verk och upprepade för mig samma budskap, som han redan" ofta förut givit mig. Angående dem, som vänt sig bort från det ljus han givit, sade han: ”Det är icke du, som föraktas och förkastas i vittnesbörden, som jag givit dig, utan det är mig, din Herre, som de ha föraktat.” - Vittnesb., s. 4-3. rätt (9)d) Då Gud givit mig ett budskap för sitt folk så strida de, som vilja hindra mig i mitt arbete och som försvaga folkets tro på Guds sannfärdighet, icke emot redskapet, utan mot Gud. Det är icke verktyget" som I, förakten och förolämpen, utan Gud, som talat till eder i dessa varningar och tillrättavisningar. Det är knappast möjligt för människan att tillfoga Gud en större förolämpning än att förakta och förkasta de verktyg, som han utvalt att leda henne. " Vittnesb;" s, 37 -38. rätt (9)e) Många förakta den trogna tillrättavisning, som Gud giver genom vittnesbörden. Det visades mig, ätt åtskilliga personer i dessa dagar gått så långt, att de uppbränt det skrivna ordet av bestraffning och varning, liksom Israels gudlöse konung gjorde. Men motstånd mot Guds hotelser skall ingalunda hindra deras utförande. Att försmäda det Herrens ord, som han talar genom sitt utvalda redskap, kan endast framkalla hans vrede och slutligen bringa säkert fördärv över förbrytarna. - Vittnesb., s. 35. rätt |