Vittnesbörd till Predikanter och Bibelarbetare kapitel 32. Från sida 227ren sida tillbaka

Ro och Övervägande

(227)[Special Testimonies, Serie A 3, sid. 59-62 (1895).]
Den 14. januari, 1894.
Herren kommer snart att arbeta med större kraft ibland oss, men det är fara för, att impulserna för oss dithän, där Herren inte önskar, att vi skall gå. Vi får icke ta ett enda steg, som vi sedan måste ångra. Vi behöver gå allvarligt, försiktigt och inte göra bruk av orimliga talesätt, eller låta känslorna spåra ur. Vi måste tänka rofyllt och arbeta utan häftiga sinnesrörelser; för det är de, som lätt blir upphetsade, som kommer att uppfånga oförsiktiga uttryck och utnyttja ytterliggående uttalanden, för att skapa spänning, och därigenom motverka Guds viktiga verk. Det finns ett slags människor, som hela tiden riskerar att gå andligt vilse, som spanar efter något märkligt och vidunderligt samt nytt; men Gud vill, att alla skall ta det lugnt, visa hänsyn och välja sina ord i harmoni med den grundmurade sanningen för denna tid, vilken måste bringas in i folks sinnen så fri från känslor som möjligt, samtidigt som den fortfarande kännetecknas av den kraft och högtidlighet, (228) som bör vara dess signum. Vi måste akta oss för, att orsaka ytterligheter, undvika att uppmuntra dem, som antingen vill vara i elden eller i vattnet. rätt

(228)Jag ber Er enträget om, att rycka upp med rötterna varje överdriven ordvändning från Er undervisning, ja, allt, som obalanserade sinnen och oerfarna personer tar åt sig, och med vars hjälp de kommer att vidta vildsinta, omogna åtgärder. Det är nödvändigt för Er, att uppamma aktsamhet i varje uttalande Ni gör, så att Ni inte halkar in på ett felaktigt spår, och åstadkommer förvirring, som kräver en myckenhet tungt arbete, för att avhjälpa, och således slösar bort medarbetarnas kraft och kunnande på sådant, som Gud inte har tänkt Sig. En enda fanatisk inställning hos oss kommer att stänga många dörrar för de sundaste sanningsprinciper. rätt

(228)Oh, hur omsorgsfull skulle inte den enskilde medarbetaren vara, för att inte springa framför Mästaren, utan att i stället följa den väg Han visar! Hur det skulle fröjda vår tros fiender, att komma över några uttalanden från vårt eget folk, som måste tas tillbaka! Vi måste handla eftertänksamt och förnuftigt, för det är vår styrka; ty då kommer Gud att verka med oss, och genom oss, samt för oss... Oh, hur Satan skulle fröjda sig över, att tränga sig in ibland detta folk och bringa oordning i verket vid den tidpunkt, när genomgripande organisering är absolut nödvändig och kommer att bli den största kraft till, att hålla borta hycklade resningar och till, att motbevisa påståenden, som inte godkänns av Guds Ord! Vi behöver hålla i tyglarna, så att det inte uppstår något avbrott i styrning och ordning. På så vis kommer inga kaosartade element att styra under denna tid. Vi lever i en tid, när ordningen, systemet och enhetlig handling är det väsentliga. Och sanningen måste binda oss samman som med starka snören, för att inga splittrande tendenser skall visa sig ibland medarbetarna. I fall (229) sådana tecken ändå visar sig, måste vi ha en klar urskiljningsförmåga till att skilja det oäkta från det äkta. Låt inga budskap förkunnas, förrän de har genomgått omfattande rannsakning till punkt och pricka. rätt

(229)Undvik oväsentliga frågor
Min själ är allvarligt trängd och oroad, för jag vet, vad som ligger framför oss. Varje tänkbart bedrägeri kommer att riktas mot dem, som inte har en daglig, levande förbindelse med Gud. I vår verksamhet får ingen underordnad fråga läggas fram, förrän det har företagits en genomlysande undersökning av tankar och föreställningar, så det går att konstatera, vilket ursprung de har. Satans änglar är redo, att göra ont, och de kommer att skapa det, som vissa kommer att hävda är det rätta ljuset, de kommer att förkunna dylikt som nya och vidunderliga ting; och fastän budskapet i något hänseende är sant, kommer det att blandas med människors påfund och med människors uppfinningar samt lära ut människors bud i stället för bibliska lärosatser. Om det förekommit en tidpunkt, då vi verkligen skulle vaka och be allvarligt, är det nu. Det må förekomma skenbart trovärdiga saker och ting, och likväl behöver de nogsamt övervägas under mycken bön, för de är fiendens snärjande påfund, som leder själar till en stig, som ligger så tätt inpå sanningens stig, att den knappt går att skilja från stigen, som leder till helighet och himmelen. Men trons öga skönjer, att den avviker från den riktiga stigen, även om avvikelsen är nästan osynlig. Först kan den te sig helt riktig, men efter en stund syns den i betydande omfattning avvika från säkerhetens stig, från den stig, som leder till helgelse och himmelriket. Mina bröder, jag förmanar Er att göra raka stigar för Era fötter, så att krymplingarna inte tappar fotfästet. rätt

(229)För vidare studium: Testimonies for the Church, Band 2, sidorna 186; Band 9, sidorna 147-149, 208, 209; Evangeliets Tjener – norska – sidorna 166-169, 275-278, 304-305 (Gospel Workers, sidorna 324-329, 372-376, 410). rätt

nästa kapitel